År 2005 övertogs fastigheten, Kaniken 11 av nuvarande ägare som har lagt ner mycket möda på att renovera och bygga om fastigheten till den vandrarhemsverksamhet som bedrivs idag.
I maj 2006 slogs portarna till vandrarhemmet upp och de första gästerna hälsades välkomna. Dessförinnan hyrdes andra våningen ut som studentboende och på första våningen var det kontorslokaler. Tidigare har huset fungerat som flerbostadshus. Första våningen var uppdelad i två lägenheter och andra våningen en stor lägenhet.
Det finns inte så mycket dokumenterad historia över huset men det vi vet står att läsa om här nedan.
Kaniken 11
Det här området på Östermalm var kyrklig jord under den katolska tiden, något som återspeglas i gatu- och kvartersnamn. Huset uppfördes vid sekelskiftet och var då huvudbyggnad på länderiet Kanikerukan eller Kanikeruder. (Landeri är ett ord för bebyggd jordbruksfastighet som ligger inom en stads donationsjord, det vill säga mark som av staten tilldelats staden)
Byggherren är troligen arkitekt F A Wahlström. Byggnadens formspråk påminner om kanalingenjörens bostad i Hajstorp och den är ritad av Wahlström år 1902.
Stommen i huset är av tegel med putsade vitgula fasader och profilerade fönsteromfattningar med tidsriktigt bruna snickerier.
Egendomens historia
Namnet Kanikeruka betyder bostad för kanik, som var medlem av domkapitlet, en korherre eller domherre. Kyrkoherdarna i Skövde var under stor del av medeltiden också kaniker i Skara.
I samband med reformationen år 1527 drogs egendomen in till staten och förföll.
I 1651 års jordebok står ingenting om Kanikerukans ägare, bara ”öde i många år”. Men kanikerna fick till slut sina efterföljare. År 1672 innehades egendomen av Nils Liljehök till Claestorp, överstelöjtnant vid Västgötska kavalleri. Därefter kom Gustaf Rydingstjärna att äga Kanikerukan. Han ägde även Ryd och var häradshövding i Gudhems, Kåkinds, Vilske och Valle härad.
Omkring år 1725 hade stället återigen hamnat i prästerliga händer. Där bodde då prosten Siberg, kunglig hovpredikant och kyrkoherde i Skövde. Bland efterföljande ägare finns häradshövding Alexander Löwensköld, häradsskrivare Adolf Loritz, baron Hans Christoffer Liljecreuts och löjtnant Johan Gustaf Segerhjelm. Under denna tid bodde även grevinnan Beata Charlotta De la Gardie som var Segerhjelms svärmor på Kanikerukan.
Bland innehavarna vid 1800-talets mitt återfinns bland annat Kapten Lind, Lagman Rickert och Rådman Källberg. Den kända ägarlängden för egendomen avslutas med lantbrukare Carl Fredrik Andersson som dog år 1891.